Senaste inläggen

Av Hans Sandin - 18 november 2020 16:38

 
Om du kommer till Sverige som gammal och därför inte har någon pension intjänad kan du inte få pension. Istället har Sverige något som döpts till äldreförsörjningsstöd, som är som det låter – ett socialbidrag för äldre, i princip. Skillnaden är att inte kommunen behöver betala utan det gör Pensionsmyndigheten.
 
Ansvaret för pensionsfrågan måste föras över till riksdagen och därmed till en fri och öppen debatt om ett nytt och bättre pensionssystem. Så länge "Pensionsgruppen" finns där som en propp är detta inte möjligt, vilket var Socialdemokraternas strålande idé från början. Falskheten kan inte bli tydligare med dessa marodörer vid makten. Låt oss få tillbaka demokratin i Sverige för vi kan inte vänta längre.
 
När pensionssystemet reformerades sades att bördorna skulle delas solidariskt över generationerna, att pensionerna skulle följa lönerna, att arbete skulle löna sig i pensionskuvertet och att pensionsnivåerna skulle hamna på ungefär samma nivåer som tidigare. Inga av dessa grundprinciper har någonsin blivit uppfyllda av Socialdemokraterna och undra på det när man farit med lögner i flera decennier. Det är ett maktmissbruk, som saknar motstycke i modern svensk historia och det är Socialdemokraterna som bär ansvaret.
 
Lånet av 258 miljarder
Partierna i riksdagens pensionsgrupp har, i efterhand, enats om förklaringen att dessa pengar inte var ett lån, utan en kompensation för att bland andra förtidspensionärerna togs bort från kontot för ålderspensionerna i statens budget. Men pengarna togs från AP-fonderna, inte från kontot för ålderspensionerna. Dessutom kan tilläggas att S använt ”förtidspensionering” som arbetsmarknadspolitisk åtgärd under många år. Pensionärerna har alltså fått betala två gånger för denna politik. En gång när unga långtidsarbetslösa gjordes till pensionärer och fördes in i pensionssystemet och en andra gång när de togs bort därifrån.
 
Följsamhetsindex
Det kallades så för att pensionerna skulle följa löneutvecklingen i stället för, som tidigare, prisutvecklingen vilken ATP följde. Men istället för att knyta pensionerna till den verkliga löneutvecklingen knöt man detta ”index” direkt till inbetalningarna till systemet. Sedan byggde man in strypningar av inbetalningarna till systemet. Följsamhetsindex gjorde pensionerna allt annat än följsamma.
 
Intjänandetaket
För att ingen skulle kunna bli rik på sin allmänna pension infördes intjänandetaket. Det innebär att arbetsgivarna pensionsinbetalningar för lönedelen över 7,5 inkomstbasbelopp (drygt 39 000:- per månad efter justering för semestertillägg) betraktas som skatt och går direkt in i statskassans allmänna skatteintäkter. Detta motsvarar numera nästan hela budgeten för polismyndigheten, eller drygt 18 miljarder om året. Om vi räknar ett försiktigt genomsnitt sedan systemets införande 2001 så motsvarar denna dränering av pensionärernas pengar nästan 200 miljarder och närmar sig snabbt lånet på 258 miljarder. Hanteringen av dessa pensionsinbetalningar från arbetsgivarna är en viktig orsak till att pensionerna aldrig hade en möjlighet att följa löneutvecklingen.
 
Den automatiska regleringen (bromsen)
Bromsen tillkom efter riksdagsbeslutet om ”världens bästa pensionssystem”, vilket fattades 1994. Man insåg nämligen redan 2001, vid systemets införande, att det var underfinansierat. Istället för att titta över finansieringen, kanske intjänandetaket, valde man att lägga in en broms i systemet. Denna broms sänker inte bara pensionerna de år den ”slår till”, den sänker också den framtida utvecklingen. Det finns nämligen ingen ”gas” i systemet.
 
Förskottsräntan (normen)
För att pensionerna inte skulle verka för låga räknar man med ett förskott omkring 17%. I de individuella pensionsprognoserna, som alla förvärvsarbetande får, står inget om detta. Men förskottet är inräknat i prognosen. Pensionshöjningarna blir därför alltid 1,6 % mindre än den genomsnittliga lönehöjningen. De äldre, som har tilläggspension, får också ett avdrag på 1,6 % trots att de aldrig fått något förskott. Pensionen skulle höjas i takt med den genomsnittliga löneökningen. Nu räknar man denna minus 1,6 %.
 
En ”klyfta” man aldrig talar om i "Pensionsgruppen"
Med en genomsnittlig ökning kring 2,5% per år, har lönenivån i Sverige fördubblats sedan pensionssystemets införande 2001. Pensionerna har, i princip, legat på samma nivå sedan 2001. Gapet, eller klyftan, mellan den sista lönen och den första pensionen ökar för varje år. Det gör även klyftan mellan löntagare och pensionärer. Det talas aldrig om denna klyfta.
Källa: Göran Dandelo

Av Hans Sandin - 16 november 2020 16:33

 
Vi har haft ett väl fungerande pensionssystem en gång i tiden men som har raserats i grunden av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Moderaterna. Sedan har vi dessutom fått en total härdsmälta av den övriga välfärden samt en brottslighet som vi aldrig någonsin tidigare historiskt har haft i Sverige.
 
Jag frågar mig vad har man uträttat under 20 års tid.
Jo skolan verkar vara i botten - Pensionssystemet näst sämst inom hela EU - Åldringsvården fungerar inte - Sjukvården dras ner - Socialvården går på knäna - Bostadspolitiken är i botten - Ungdomarna får inga jobb - Jordbruken läggs ned på löpande band - Nedrustning av försvaret - Järnvägen totalt nedsliten. Nedmonteringen verkar total, så vad har man åstadkommit?
 
Låt oss för ett ögonblick zooma ut. Socialdemokraterna har suttit vid makten sedan hösten 2014, det vill säga i lite mer än sex år.
Under den tiden har Sverige upplevt en akut migrationskris, en alarmerande ökning av gängvåldet och en pandemi, som både under den första och den andra vågen drabbar Sverige långt hårdare än våra nordiska grannländer. Både när det gäller dödstal och antal smittade per capita skiljer Sverige ut sig kraftigt.
 
Stålbadet är att vänta på grund av dessa marodörer!
Hur i jösse namn, får dom sitta kvar i riksdagen med denna fruktansvärda nedmontering som har skett och som har byggts upp under en tid av 100 år av den Svenska befolkningen? Vakna Sverige, detta kan inte få fortsätta och nu är det dags att sätta ner foten och säga ifrån på skarpen.

Av Hans Sandin - 15 november 2020 17:18

Här är anledningen till alla försämringar sedan 1990-talet.
Den allmänna löneavgiften infördes 1995 för att finansiera Sveriges medlemskap i EU och var då 1,5 procent av lönen. Den har nu vuxit till 11,62 procent men det beror inte på att EU-medlemskapet har blivit dyrare.
 
Den Allmänna löneavgiften har i stället använts som ett dragspel för att hålla den sammanlagda arbetsgivaravgiften på oförändrad nivå (31,42 procent av lönen sedan år 2009), trots att de delavgifter som ska gå till social trygghet har sänkts steg för steg.
 
De svenska trygghetssystemen ansågs en gång generösa, men är nu snålare än i en rad europeiska länder.
I början av 1990-talet utgjorde utgifterna för socialförsäkringen nästan 10 procent av Sveriges BNP. 2017 hade de krympt till 4,9 procent, den lägsta nivån på över 35 år.
 
De många miljarder som har sparats på pensionärer, sjuka, arbetslösa och arbetsskadade går alltså in i statskassan som allmän löneavgift och används för annat. 2018 drog den allmänna löneavgiften in 189 miljarder.
Därutöver gav arbetslöshetsförsäkringen ett överskott på drygt 20 miljarder till statskassan.
 
Nu går man vidare och sänker skatterna för dom redan rika med 30 miljarder och var man tar pengarna ifrån råder ingen tvekan.
 
Gå med i gruppen "Din Kommande pension" på Facebook, för där avslöjas allt om korrupta politiker som fördärvar landet och din kommande pension. Information är vårt starkaste vapen!
 

Av Hans Sandin - 15 november 2020 09:54

EU:s fattigdomsgräns går vid 12 300 i månaden. Du kan få ännu mindre om du arbetat deltid - Om du blir arbetslös - Om du blir sjuk - Om du får en projektanställning genom arbetsförmedlingen - Om du blir sjukpensionär- Om du har en timanställning. Alltså inte ens 10 900 kronor, utan så lågt som "8000" kronor i pension. Ska man sedan räkna in den fruktade "Bromsen" om den slår till igen, som den har gjort tre gånger tidigare, vilket gör att man förlorar ännu mer pengar på grund av för lite pengar i systemet.
 
Ett totalt vidrigt system för kommande pensionärer som drabbar oss alla och gör oss till fattigpensionärer. Det är det näst sämsta pensionssystemet inom hela EU av 27 länder och värre kan det inte bli.
 
De grundläggande principerna för pensionssystemet är ett finansiellt stabilt system säger Socialdemokraterna. Jag frågar mig för vem? Varje år så ökar fattigpensionärerna konstant och nu har vi 360 000 fattigpensionärer och värst är det för kvinnorna som har en överrepresentation i systemet av fattiga pensionärer.
Pensionssystemets utformning gör att man cementerar fattigdomen som bara ökar för varje år som går.
 
För åren 2010–2014 är bromsens effekt på pensionen redan känd och snittpensionären kommer under dessa fem år att ha tappat drygt 31000 kronor. För åren 2015–2018 beräknas bortfallet utifrån de prognoser som Pensionsmyndigheten lämnat och de pekar på att bromsen tar bort pension till ett värde av ytterligare cirka 16000 kronor, totalt cirka 47000 kronor.
 
Att arbeta längre ska ingen behöva göra! Du måste börja engagera dig nu, för det fattas pengar i systemet som regeringen vägrar att ta ansvar för och partierna i den hatade "Pensionsgruppen".
 
Nu är det dags att vakna Svenskar, innan ni måste flytta ut på gatan. Gå med i gruppen "Din Kommande pension" på Facebook, för där avslöjas allt om korrupta politiker som fördärvar landet och din kommande pension.
 

Av Hans Sandin - 14 november 2020 10:09

Ny studie från Akademiska sjukhuset ger stöd för luftburen smitta. Arvsmassa från coronaviruset påträffades flera meter in i ventilationstrummorna. Forskaren menar att det går att utesluta droppsmitta.
 
Statsepidemilog Anders Tegnells svar på studien: Kan i speciella situationer orsaka en aerosol som kan spridas något längre, säger han och FHM avfärdar detta.
 
Aerosol betyder att smittan kan spridas genom luften och är därmed ingen droppsmitta. Hur han kan avfärda detta är helt otroligt!
 

Av Hans Sandin - 10 november 2020 11:30

 

Birgitta Ohlsson, 72, Jönköping
-Jag har den lägsta pensionen, jag får ut 8 400 kr efter skatt. Ändå har jag jobbat på bank, fast deltid. Jag jobbade 80 procent och det har jag varit medveten om, att jag inte haft full tjänst. Men ändå, att det skulle bli så låg pension! Jag tycker det är så fel att när de höjer gör de det procentuellt. Det gör ju att de som redan har låg pension får så lite. Jag tror jag fick 79 kr mer vid senaste höjningen. 79 kr! Det kan ju lika gärna kvitta. Min bästa väninna bor i Köpenhamn och har jobbat på fritidshem. Hon har mycket bättre pension än jag.


Barbro Skillemar, 82, Jönköping
-Nej, jag är inte nöjd med min pension! Jag har jobbat som lärare på högstadiet, i engelska och tyska. Jag har inte alltid haft full tjänst, men jag har ändå jobbat i fyrtio år och nu ligger jag på fattigdomsgränsen. Jag är besviken, det kan jag säga. Jag hade tänkt mig att jag skulle leva ganska gott som pensionär, men så har det inte blivit.


Denny Månsson, 73, Söderhamn
-Min fru som jobbade till 67 som lärare i matte och svenska på gymnasiet, har en otroligt låg pension. Hon får nästan ingen tjänstepension alls efter alla dessa år, kommunen har inte betalat för det. Hade jag inte haft min tjänstepension hade det varit illa, det är den som gör att vi klarar oss hyfsat bra.
Källa: Senioren


Av Hans Sandin - 9 november 2020 15:42

 

Ni vet han den där Stefan Ingves, riksbankschefen, han kan faktisk trolla fram gratis pengar ur luften. Så här går det till när den modesta summan 800 miljarder kronor skapas ur intet för att stötta den svenska ekonomin.
Riksbanken har lanserat ett massivt ekonomiskt stödpaket för att stötta den svenska ekonomin under krisen.


Det består av två delar. 500 miljarder kronor lånas ut till bankerna till noll procent ränta, alltså gratis pengar, eftersom räntan är priset på pengar. Riksbanken har också berättat att den vid sidan av detta kommer köpa statsobligationer, bostadsobligationer, kommunobligationer och andra företagspapper för 300 miljarder kronor, således allt som allt 800 miljarder kronor.


Här ska vi nu stanna upp och fråga oss hur det där går till, rent konkret. Varifrån kommer dessa 800 miljarder kronor? Pengar, det skapar väl riksbanken genom att sätta fart på ett sedeltryckeri någonstans? Nja, riktigt så enkelt är det inte. Svaret på frågan låter istället nästan som något som en advokat skulle ge, på det klassiska jurist-temat “Du tycker att det här låter enkelt, men vänta bara tills att jag fått förklara det hela för dig.


” Fast jag tror ändå att det ska gå att ge ett begripligt svar på den frågan. Men för att göra det måste vi blanda in de vanliga privat- och affärsbankerna och andra bolåneinstitut, och då framförallt de fyra svenska storbankerna Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB, och deras bolån i bilden. För bolånen är faktiskt nyckeln till frågan om hur pengar skapas under normala omständigheter. Vi skall därför börja med dessa innan vi kommer till de 500 miljarderna som riksbanken nu pumpar ut i det finansiella flödet.


Men allra först tar vi det här med sedelpressarna. För de skapar givetvis pengar, fast bara en liten del av alla de betalmedel som snurrar runt där ute. Riksbanken ger ut mynt och sedlar, men de utgör bara två-tre procent av de medel som hushåll och företag har för att klara sina transaktioner, alltså betala allt ifrån sin hyra eller räntor och amorteringar på bostaden till maten på bordet som håller ungarna mätta och förhoppningsvis hyfsat glada och nöjda, eller betala löner och räntor på lån och räkningar till leverantörer och kostnaden för fastigheter och annat när det kommer till företagen.


Det är istället bankerna som på egen hand ”producerar” det som vi i daglig mening kallar och använder som pengar. När jag växte upp som knodd handlade det om kontanter i plånboken. Numera handlar pengar nästan uteslutande om ett betalkort kopplat till mitt bankkonto. Så här går det till. Den allra största delen av medlen för finansiella transaktioner utgörs av inlåning hos bankerna, det vill säga kortfristiga fordringar på bankerna. Vi betalar med ett kort kopplat till vårt bankkonto eller gör en överföring mellan konton, där vår inlåning vandrar över till någon annans konto. Kreditkortsskulder reglerar vi genom att föra över inlåning, återigen fordringar på bankerna, till kreditkortsföretaget.


Var någonstans kommer då denna inlåning ifrån? Det är inte så att inlåning skapas genom att vi växlar in våra sedlar och mynt på ett bankkontor. Inte heller är det så att bankerna förmedlar fordringar på Riksbanken, så kallade reserver, till hushåll och företag, och förmerar dessa genom att återanvända dem för nya lån. Nej, det är fiffigare än så. Bankerna skapar sin egen inlåning genom att ge ut krediter. Det görs genom det som på fikonspråket latin kallas ”ex nihilo” eller ”ur intet”. (Tack till ekonomikrönikören Per Lindvall för denna eleganta förmulering.)
Det är inget märkvärdigt, inte ens alkemi. Pengarna skapas faktiskt ur tomma intet.


Det vanligaste sättet som detta fungerar på är om du eller jag gå till banken och bugar och bockar artigt och frågar om vi kan få låna pengar till en bostad. I den bästa av världar tycker banken efter att ha stämt av läget för att bedöma om vi klarar av att betala räntor och amorteringar på lånet att vi får göra det. Då sätts summan så vi lånar in på vårt konto i banken. Därefter för vi över denna summa till säljaren av vår nya och fina bostad. Banken har alltså skapat ett lån på ett konto, vår skuld, och en lika stor fordran i andra änden hos sig själv, som är inlåning. När vi i nästa led betalar säljaren av bostaden så vandrar denna inlåning över till dennes bankkonto.


Vi hade naturligtvis kunnat göra denna bostadsaffär utan inblandning av banken, genom att vi ställer ut en så kallad revers (ett skuldebrev) till säljaren. Nackdelen med denna revers är att den inte fungerar lika bra som transaktionsmedel, som en fordran på banken. Inlåningen kan ju disponeras när som helst och är ett accepterat betalningsmedel för alla. Den är helt likställd med det vi kallar pengar.


Det är denna ”löptidsomvandling” som är bankernas stora uppgift. Sett från bankens sida så matchas en lång tillgång, fastighetslånet, med en kortfristig skuld, inlåningen. Att inlåningen är kortfristig, att den inte har någon bindningstid, kan naturligtvis vara ett problem för bankerna. Om eller snarare när vår inlåning vandrar över till en annan bank så måste ju banken refinansiera sin utlåning till mig eller dig. Vad gäller bostadslån görs detta normalt genom att bankerna ger ut så kallade säkerställda obligationer - bostadsobligationer. Inlåningen, återigen fordran på banken, lever dock vidare, då den kan finansiera annan utlåning.


För det finansiella systemet som helhet är inlåningen en hyfsat stabil finansieringskälla. Den har i princip evig löptid, som pengar, och kan bara ”förstöras” genom att någon betalar tillbaka sitt lån, amorterar, eller att, Gud förbjude, banken går omkull och dess tillgångar inte räcker för att täcka inlåningsskulderna. För att minska riskerna med det senare så finns därför en statlig insättningsgaranti, som statens egen bank Riksgälden ansvarar för och hanterar.


Bankernas förmåga att skapa nya krediter och pengar är i princip oändlig, men den begränsas i praktiken av att de måste ha en viss så kallad kapitaltäckning och naturligtvis av att den ska bedömas vara lönsam. Och det är den. Den absoluta merparten av alla nya lån som skapas i bankerna är bolån. Avkastningen på detta kapital är samtidigt mycket god. När jag satt på Realtid och skrev om Finansinspektionens stabilitets- och bolånerapporter för lite mer än ett år sedan så låg bankernas bruttomarginal på bolånen på runt 1,75 procent. Med tanke på de goda säkerheterna som ligger i botten på lånen (alltså bostadsrätterna eller villorna) och den mycket höga lönsamheten så är det självklart att bankerna har mycket starka drivkrafter att skapa nya krediter, alltså skapa nya pengar som uppstår ur tomma intet i banksystemet.


Men åter till frågan om hur de 500 miljarderna till noll procents ränta (alltså gratis pengar) som Riksbanken nu ställt till bankernas förfogande. Varifrån kommer de? Svaret är att på samma sätt som de vanliga bankerna skapar pengar ur tomma intet genom att bevilja nya bostadslån så skapar Riksbanken pengar ur intet i det datoriserade handelssystemet Rix, som Riksbanken driver och ansvarar för.


Alla betalningar, som inte görs med sedlar och mynt, innebär att pengar flyttas mellan olika konton hos någon eller några banker. När hushåll och företag betalar en räkning, så ger de banken i uppdrag att överföra pengar från det egna kontot till betalningsmottagarens konto. Om avsändaren och mottagaren av betalningen har konton i samma bank genomförs betalningen internt i den banken. Om mottagarens konto finns på en annan bank behövs ett centralt betalningssystem som skickar vidare betalningar från den ena banken till den andra.


Alla betalningar, både direkt mellan banker och på uppdrag av en kund, sker genom de konton som bankerna har i Rix-systemet. Riksbanken fungerar därmed som bankernas bank och är knutpunkten i betalningssystemet. Som centralbank kan Riksbanken tillföra pengar till Rix-systemet genom att låna ut pengar till bankerna över dagen eller natten, vilket gör att betalningarna flyter på friktionsfritt.


Och det är här, i detta Rix-system, som de 500 miljarderna skapas. Riksbanken kan skapa pengar genom att ge ut sedlar och mynt men också genom att ge ut elektroniska pengar i svenska kronor till bankerna. Det är det som Stefan Ingves och hans medarbetare vid Riksbankens handelsterminaler i Rix gjort nu, genom att knappa lite på ett par tangentbord i deras datorer som är uppkopplade till systemet, så har de vanliga bankerna på andra sidan plötsligt 500 miljarder kronor i nya lån till noll procent ränta att använda och i nästa led skicka vidare till sina låntagare, mot en viss räntemarginal och riskpremie som betalning för detta. Det är bara Riksbanken som kan ge ut svenska kronor på det här sättet.


När Riksbanken lånar ut pengar till bankerna skapas en skuld till allmänheten men samtidigt får Riksbanken tillgångar, som statspapper och andra obligationer, av bankerna som säkerhet. På så sätt ökar Riksbankens balansräkning, på samma sätt som de vanliga affärsbankernas balansräkning ökar när de ger ut nya bolån till oss privatpersoner. Och då har vi ånyo skapat pengar ur tomma intet.


Jag hoppas att det här fungerar som förklaring till varifrån de 500 miljarderna i gratis pengar kommer. Det här med hur pengar skapas är en del av det finansiella systemets funktionssätt som inte är helt lätt att intuitivt begripa och förstå, men förhoppningsvis klarnar det efter ett tag och lite funderande.

Av Hans Sandin - 9 november 2020 14:21

 
Socialdemokraterna ville absolut inte ha någon debatt i frågan före valet 1994 med risk att förlora valet och man satte munkavel på LO. Alltså, ingen fick prata om det nya pensionssystemet för det var för känsligt och det fick inte komma ut till media och folket hur dåligt pensionssystemet var.
 
Det nya pensionssystemet kommer inte vara populärt när svenskarna insett effekterna, spådde statsminister Göran Persson. Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort, sade han. I slutet av 1990-talet beslutades det nya pensionssystemet i bred enighet mellan de borgerliga och socialdemokraterna. Samtidigt skrotades ATP-systemet.
 
"Ett märkligt uttalande", tyckte Bo Könberg (L), som var med och drev fram det nya pensionssystemet.
Pensionsöverenskommelsen gjordes i stort sett bakom lyckta dörrar utan en kritisk granskning och i dag förstår man varför. Ett pensionssystem som är näst sämst inom hela EU av totalt 27 länder.
 
Genom att dölja gruppen från all insyn valde man att lägga gruppen utan någon formell status. Valet blev en "Informell arbetsgrupp" under regeringen. Därmed gäller inte heller den öppenhet som ska vara i vanliga fall och ingen får veta vad som pågår. Det finns inte någon insyn överhuvud taget från Media eller Svenska folket. Här gäller alltså slutna rum utan någon som helst insyn.
 
Man tiger ihjäl frågan och pensionsfrågan ägs av "Pensionsgruppen", ingen annan. Vilken annan fråga av betydelse skulle behandlas så här illa i ett demokratiskt samhälle där frågorna egentligen ska diskuteras i riksdagen? Tilläggas måste att själva har dom ett eget pensionssystem som garanterar dom minst 30 000 i månaden livet ut. Hycklare av den värsta sorten.
 
Arbetssättet genomsyrar totalt Socialdemokraterna och pensionsgruppen och i förlängningen ett rejält hot mot demokratin i Sverige. Nu måste vi säga ifrån på skarpen och alla i dag arbetande, stå upp för att avsätta detta maktvälde som förstör din kommande pension och Sverige i grunden.

Ovido - Quiz & Flashcards