Alla inlägg den 18 november 2020

Av Hans Sandin - 18 november 2020 16:38

 
Om du kommer till Sverige som gammal och därför inte har någon pension intjänad kan du inte få pension. Istället har Sverige något som döpts till äldreförsörjningsstöd, som är som det låter – ett socialbidrag för äldre, i princip. Skillnaden är att inte kommunen behöver betala utan det gör Pensionsmyndigheten.
 
Ansvaret för pensionsfrågan måste föras över till riksdagen och därmed till en fri och öppen debatt om ett nytt och bättre pensionssystem. Så länge "Pensionsgruppen" finns där som en propp är detta inte möjligt, vilket var Socialdemokraternas strålande idé från början. Falskheten kan inte bli tydligare med dessa marodörer vid makten. Låt oss få tillbaka demokratin i Sverige för vi kan inte vänta längre.
 
När pensionssystemet reformerades sades att bördorna skulle delas solidariskt över generationerna, att pensionerna skulle följa lönerna, att arbete skulle löna sig i pensionskuvertet och att pensionsnivåerna skulle hamna på ungefär samma nivåer som tidigare. Inga av dessa grundprinciper har någonsin blivit uppfyllda av Socialdemokraterna och undra på det när man farit med lögner i flera decennier. Det är ett maktmissbruk, som saknar motstycke i modern svensk historia och det är Socialdemokraterna som bär ansvaret.
 
Lånet av 258 miljarder
Partierna i riksdagens pensionsgrupp har, i efterhand, enats om förklaringen att dessa pengar inte var ett lån, utan en kompensation för att bland andra förtidspensionärerna togs bort från kontot för ålderspensionerna i statens budget. Men pengarna togs från AP-fonderna, inte från kontot för ålderspensionerna. Dessutom kan tilläggas att S använt ”förtidspensionering” som arbetsmarknadspolitisk åtgärd under många år. Pensionärerna har alltså fått betala två gånger för denna politik. En gång när unga långtidsarbetslösa gjordes till pensionärer och fördes in i pensionssystemet och en andra gång när de togs bort därifrån.
 
Följsamhetsindex
Det kallades så för att pensionerna skulle följa löneutvecklingen i stället för, som tidigare, prisutvecklingen vilken ATP följde. Men istället för att knyta pensionerna till den verkliga löneutvecklingen knöt man detta ”index” direkt till inbetalningarna till systemet. Sedan byggde man in strypningar av inbetalningarna till systemet. Följsamhetsindex gjorde pensionerna allt annat än följsamma.
 
Intjänandetaket
För att ingen skulle kunna bli rik på sin allmänna pension infördes intjänandetaket. Det innebär att arbetsgivarna pensionsinbetalningar för lönedelen över 7,5 inkomstbasbelopp (drygt 39 000:- per månad efter justering för semestertillägg) betraktas som skatt och går direkt in i statskassans allmänna skatteintäkter. Detta motsvarar numera nästan hela budgeten för polismyndigheten, eller drygt 18 miljarder om året. Om vi räknar ett försiktigt genomsnitt sedan systemets införande 2001 så motsvarar denna dränering av pensionärernas pengar nästan 200 miljarder och närmar sig snabbt lånet på 258 miljarder. Hanteringen av dessa pensionsinbetalningar från arbetsgivarna är en viktig orsak till att pensionerna aldrig hade en möjlighet att följa löneutvecklingen.
 
Den automatiska regleringen (bromsen)
Bromsen tillkom efter riksdagsbeslutet om ”världens bästa pensionssystem”, vilket fattades 1994. Man insåg nämligen redan 2001, vid systemets införande, att det var underfinansierat. Istället för att titta över finansieringen, kanske intjänandetaket, valde man att lägga in en broms i systemet. Denna broms sänker inte bara pensionerna de år den ”slår till”, den sänker också den framtida utvecklingen. Det finns nämligen ingen ”gas” i systemet.
 
Förskottsräntan (normen)
För att pensionerna inte skulle verka för låga räknar man med ett förskott omkring 17%. I de individuella pensionsprognoserna, som alla förvärvsarbetande får, står inget om detta. Men förskottet är inräknat i prognosen. Pensionshöjningarna blir därför alltid 1,6 % mindre än den genomsnittliga lönehöjningen. De äldre, som har tilläggspension, får också ett avdrag på 1,6 % trots att de aldrig fått något förskott. Pensionen skulle höjas i takt med den genomsnittliga löneökningen. Nu räknar man denna minus 1,6 %.
 
En ”klyfta” man aldrig talar om i "Pensionsgruppen"
Med en genomsnittlig ökning kring 2,5% per år, har lönenivån i Sverige fördubblats sedan pensionssystemets införande 2001. Pensionerna har, i princip, legat på samma nivå sedan 2001. Gapet, eller klyftan, mellan den sista lönen och den första pensionen ökar för varje år. Det gör även klyftan mellan löntagare och pensionärer. Det talas aldrig om denna klyfta.
Källa: Göran Dandelo

Ovido - Quiz & Flashcards